Vi har tidigare listat de sjukaste reglerna folk haft på sina arbetsplatser. Flera av dem känns ju helt galna, och tveksamt om de ens är lagliga.  

Att en arbetsplats har riktlinjer och regler är i sig inget konstigt – de finns oftast till för att skapa struktur och samhörighet. Men det är viktigt att alla anställda förstår och accepterar reglerna, och att det finns möjlighet att påverka i de fall som de skapar fler problem än de löser.

Vem bestämmer vad som gäller på arbetsplatsen? 

Det är arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet. Men du som anställd har också rätt till inflytande över din arbetssituation.  

För att maktfördelningen på arbetsplatsen inte ska bli helt skev och anställda faktiskt ska kunna tycka till har vi MBL –  Medbestämmandelagen. En arbetsgivare är skyldig att förhandla med facket (som representerar de anställda) innan de fattar beslut som påverkar arbetsförhållandena. 

Genom samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare säkerställs att alla kan göra sin röst hörd och att alla anställdas kompetens tillvaratas så att verksamheten utvecklas = Win-win för chef och anställda!    

Några vanliga frågor om regler på jobbet

  • Vi har infört “clean desk policy” – jag får inte ha något framme på skrivbordet! Är det okej? Ja, det är något som arbetsgivaren generellt sett får bestämma över. Ibland kan det vara av säkerhetsskäl. Ibland för att arbetsplatsen ska kunna användas av andra. Eller så har chefen läst en artikel om att det ska minska stressen. Eller så tycker hen att det ser snyggt ut.  
  • Får chefen bestämma hur jag ska klä mig?  Arbetsgivaren har rätt att upprätta en klädkod, men den måste ta hänsyn till religionsfriheten samt ställa krav som kan anses vara proportionerliga. Det innebär att vid en eventuell rättslig prövning så vägs arbetsgivarens skäl att inrätta klädkoden mot dina skäl att vägra följa den. Finns det hygien- eller säkerhetsskäl väger det generellt tyngre än din önskan att få klä dig som du vill, men har arbetsgivaren vagare skäl är det inte lika enkelt.
  • Får chefen lägga sig i vad jag gör på min rast? Nej, i regel inte. Din rast är obetald och räknas inte som arbetstid. Du har oftast bara en rast om dagen – din lunchrast. Det är viktigt att skilja på rast och paus. Paus är mindre avbrott i arbetet som sker på betald arbetstid. Till exempel när vi fikar, hämtar kaffe, går på toa eller ringer ett privat samtal. Under denna tid står du fortfarande till arbetsgivarens förfogande och får i regel inte lämna arbetsplatsen.  

Vad kan jag göra om min arbetsgivare inför en regel som är helt orimlig?  

Om regeln utsätter er anställda för en säkerhetsrisk eller är diskriminerande kan det finnas stöd i lagen för att ändra den. Om regeln mer är en trivselsänkare så är det inte lika självklart. Finns det ett samverkansavtal på din arbetsplats? Kolla att avtalet verkligen följts när regeln eller rutinen införts. Prata med ditt lokala fack om det finns något ni kan göra för att påverka. 

Behöver vi ha ett samverkansavtal?  

Nej, men det kan vara bra! Ett samverkansavtal ger en struktur för hur ni rent praktiskt kan arbeta med inflytande. Om du arbetar statligt så omfattas du troligtvis av ett centralt samverkansavtal. Ni kan också skapa er egna modell, eller bara följa det som regleras i lagen (MBL).  

Fördelen med ett samverkansavtal är att det ger dig och dina kollegor möjlighet att påverka på ett tidigt stadium till exempel vid förändringar på arbetsplatsen. Utan samverkansavtal finns det risk att de anställda inte får tycka till förrän det egentligen redan är för sent att påverka.


Läs också:

En snabbguide till den svenska modellen

What’s in it for me? Tre (oväntade!) skäl att engagera sig fackligt

Skriv en kommentar

x