Netflix ger förslag på serier och dokumentärer utifrån vad jag tidigare tittat på. Instagram visar bilder utifrån vilka man interagerar mest med. Facebook har en avancerad algoritm som styr vad som visas i ditt nyhetsflöde utifrån vad du gillar och vilka sidor du besöker.

2018 går vi till val. Utgången är idag väldigt oviss om man skall tro rådande opinionsmätningar.

Det vi vet med säkerhet, är att rapporteringen kring valet 2018 är att sociala medier kommer vara en av de viktigaste källorna till information för väldigt många väljare. Allt fler väljare är från generationen som växt upp med sociala medier som ett givet val för informationshämtning.

I samband med spridningen kring #metoo började jag fundera kring olika medier och dess påverkan. Kring pressetiska regler, sociala mediers påverkan och därmed i sin tur, kring vår demokrati.

Sociala medier påverkar oss – på gott och ont

Idag har vi en fantastisk möjlighet att både söka information och uttrycka våra åsikter på sociala medier. Vi har oändligt många val kring informationskanaler som vi kan inhämta information ifrån.

Däremot är det färre som reflekterar över att valet av informationskanaler också faktiskt påverkar vilken information vi nås av. Det är därför viktigt att tänka på att:

Informationen du nås av, påverkar din syn på omvärlden.

En tydlig indikation på sociala mediers betydelse och möjligheter att påverka, kan vi se i exempelvis #metoo. Sociala medier kan inte bara starta en världsomfattande rörelse, de kan också påverka på kanske mindre uppenbara sätt.

Ett exempel på det är det amerikanska presidentval där Donald Trumps framgångar till stora delar berodde på sociala medier och dess påverkan. Det visar på sociala mediers makt och påverkan på demokratiska val. En del menar till och med att Donald Trump vann valet tack vara den mest effektiva, men minst kända, digitala kampanjen i politikens historia.

Vad menas med filterbubbla?

Efter det amerikanska presidentvalet 2016 började allt fler tala om ”filterbubblor”. Begreppet handlar om hur exempelvis sociala medier kan anpassa vilken information du som användare skall nås av. Informationen formas utifrån ditt kön, din ålder, dina intressen, vilka sidor du följer och även vilka sidor du väljer att inte följa.

Syftet är att ge användaren det innehåll som hen tros uppskatta. Men risken är att många personer blir isolerade till budskap från en viss ideologi eller falang, och aldrig får ta del av information som motsäger deras verklighetsuppfattning.

Så kan andra dra nytta av din filterbubbla

Det här är förstås något som går att dra nytta av när man utformar en kampanj. Genom att mäta hur olika målgrupper tar emot positiva eller negativa artiklar, kan man forma budskapet utifrån vad mottagen faktiskt vill höra.

Med noggrant anpassade budskap kan man som avsändare lägga fram argument för att påverka människor som är tveksamma kring en valfråga eller någon som är oklar med vart man står i valet kring politiskt parti. Man ser helt enkelt till personen nås av ett specifikt budskap, upprepade gånger, med olika vinklingar, till synes från olika avsändare.

Utmana filterbubblan – för demokratins skull!

Risken med filterbubblornas påverkan på demokrati är de ensidiga, vinklade och ibland felaktiga budskap som upprepat når mottagaren. Det som lyfts fram, återspeglar vilket budskap de vill lyfta, vilken vinkling och åsikt som är syftet att lyfta med de inlägg de lägger ut. Inte alltid baserad på fakta.

Så, oavsett politisk åsikt. Leta information som strider emot ditt vanliga mönster. Ifrågasätt de fakta du möter. Fundera över dina grundvärderingar. Innan du tar ett beslut om vad DU skall rösta eller tycka i en sakfråga. Detta för att låta grundprincipen i ett demokratiskt samhälle få fortsätta utgå ifrån sin grundprincip, möjligheten till de allmänna och fria valen.


Läs också:

De fick sparken för sina Facebook-inlägg – Så gick det sen 

5 regler för sociala medier på jobbet

En snabbguide till den svenska modellen

x