På senare år har det blivit allt vanligare att arbetsgivare använder någon typ av begåvningstest eller färdighetstest i sina rekryteringar. Rätt använda kan den här typen av tester göra rekryteringen mer rättvis genom att undvika “kompisrekryteringar” och “magkänsla”.

Vad finns det för olika tester jag kan stöta på?  

  • Begåvningstest liknar till stor del ett IQ-test. De mäter din förmåga till logiskt och abstrakt tänkande.  
  • Färdighetstest kan vara praktiska eller teoretiska. De mäter hur skicklig du är inom ett visst område. Det kan till exempel vara språktest eller kunskapstest.  
  • Personlighetstest går ut på att ge rekryteraren en uppfattning om dina karaktärsdrag och dina drivkrafter.  

Förtjänst och skicklighet – går det att mäta?

Om vi till exempel ser till den statliga sektorn, så regleras den av regeringsformen. Enligt denna ska en statlig tjänstetillsättning kännetecknas av sakliga grunder och förtjänst och skicklighet. Vad betyder då det?

Medan förtjänsten främst syftar på att erfarenhet av tidigare arbete som är relevant för tjänsten ska vara till den sökandes fördel, är tolkningen av begreppet skicklighet vidare. Här kan till exempel studier, språkkunskaper men också personliga egenskaper som är relevanta för tjänsten öka den sökandes chanser att få jobbet.

Får man inte jobbet har man som sökande också rätt att överklaga tjänstetillsättningen. Det är med andra ord viktigt att det blir rätt och transparent! Att användandet av begåvningstester har fått ett uppsving bland statliga arbetsgivare är därför kanske inte så konstigt. Här är det ju möjligt att testa de sökandes förmågor enligt principen ”lika-för-alla” och därmed blir utrymmet mindre för att diskriminera baserat på ålder, kön, etnicitet eller annat.

Övning ger färdighet!

Är det en karriär på UD, inom domstolsväsendet eller på Jämställdhetsmyndigheten som lockar – satsa då på göra dig själv så ”anställningsbar” som möjligt genom att bli vass på den här typen av tester.

Som student eller ny i arbetslivet kan det så klart kännas som ytterligare ett moment där det ska presteras. Men i det här fallet tror jag verkligen att det är något som är värt att prioritera. För som allt annat en kan träna upp är det ju, faktiskt, inte så att resultatet på testet visar är ”hur smart en är” utan hur bra en är på att prestera på standardiserade tester.

Ta därför chansen och öva, öva och öva. En av STs färskaste förmåner för studentmedlemmar är webbtjänsten SquidFactor som hjälper dig att träna upp din förmåga att prestera just på den här typen av tester.

Genom att öva i förväg får du fördelen att du känner till frågorna, du blir bekant med situationen, du förstår hur du bör tänka och inte minst: du övar upp din förmåga att lösa problem. Så varför inte prova på och på så sätt slippa känna den där obehagliga klumpen i magen den dag det är skarpt läge.

Ännu inte medlem? Alla som pluggar på en eftergymnasial utbildning är välkomna och medlemskapet är kostnadsfritt hela studietiden.


Läs också:

Syns kompetensen i en selfie?

Se till att vaska fram rätt lön direkt efter examen

Varför fick jag inte jobbet?

Skriv en kommentar

x