Enligt SVT:s vallokalsundersökning inför höstens val toppade sjukvården som väljarnas viktigaste fråga, tätt följt av skola och utbildning. På tredjeplats hade vi jämställdhet, vilket var en rekordnotering.

Jämställdhet är numera något som alla är för – ungefär som fint väder. Men gällande arbetsmarknaden kämpar alla partier inte för jämställdhet i samma utsträckning. Ett exempel på detta är rätten till heltid. Arbetstagare har i regel ett mycket litet inflytande över sin egna arbetstid, vilket gör att väldigt många människor i dag har en ofrivillig deltidsanställning.

Ofrivillig deltid drabbar många, men mestadels kvinnor

På hela arbetsmarknaden arbetar ungefär 20% deltid. I klassiska arbetaryrken gäller detta för 12,9% av män och hela 36,4% för kvinnor. Även i tjänstemannasektorn finns det en tydlig könsuppdelning då var fjärde kvinna arbetar deltid, jämfört med omkring 10% av männen. Skillnaden mellan könen är minst sagt stor.

Ofrivillig deltid innebär självklart också ofrivilligt lägre inkomst och därmed sämre möjlighet att vara ekonomiskt oberoende. Att kunna köpa en lägenhet, åka på semester och helt enkelt bestämma över sitt eget liv. Förutom detta leder ofrivilliga deltidsanställningar även till sämre skydd från socialförsäkringar. Det leder även till mer stress och osäkerhet. Kort sagt – arbetsmarknaden är långt ifrån jämställd.

Vad säger de som har makt att förändra?

Arena Idés arbetsmarknadspolitiska rapport från 2018 går det att läsa att de politiska partierna är överens om att detta är ett problem, men när det kommer till faktiskt politik skiljer de sig åt.

Moderaterna har svängt i denna fråga. 2011 införde de tillsammans med alliansen rätt till heltid för kommunalt anställda i Stockholm. Men 2014 ändrade de linje och anser numera att en sådan åtgärd är för dyr. Centerpartiet och Kristdemokraterna har uttryckligen sagt nej till att lagstifta om rätt till heltid. Inte heller Liberalerna är för heltid som norm då de inte ”tror att heltid kan lagstiftas fram med tvång”.

Sverigedemokraterna vill ge offentliganställda som jobbar ofrivillig deltid rätt till heltid och föreslår att staten ska ta det ekonomiska ansvaret för en sådan reform. De har dock inte visat på hur detta ska finansieras. Däremot föreslår de samtidigt sänkta skatter och indraget statligt stöd till kommunerna på 73 miljarder fram till 2020.

Socialdemokraterna menar på att ”rätten till heltid är en jämställdhetsfråga”. Partiets nuvarande linje är att detta är att kommuner och landsting ska kunna garantera heltid som norm och att det ska genomföras via förhandlingar och kollektivavtal. Miljöpartiet har i flera kommuner drivit kravet att alla kommunalt anställda ska ha rätt till heltid och argumenterar ofta för att det borde vara normen.

Vänsterpartiet är det enda parti som just nu driver linjen att lagstifta om heltid som norm. De anser att detta bör vara ett tillägg i LAS (Lagen om anställningsskydd). Men att deltid är acceptabelt om parterna (arbetsgivaren och facket) kommer överens om detta.

Ta frågan på allvar för en jämställd arbetsmarknad

Detta är inte en fråga som fick något större ljus över sig under valdebatterna, men som i högsta grad påverkar jämställdheten i samhället. Jämställdheten är mer än fina ord på plakat och i debatter. Både S och V ser facket som en part i arbetet för att minska den ofrivilliga deltiden, vilket är helt rimligt. Facket kan göra mycket i samarbete med arbetsgivaren. Men för verklig förändring behöver vi även en regering som tar den här frågan på allvar.


Läs också:

Från fackförbund till försäkringsbolag – eller?

Vem blir sjuk av stress?

Ifrågasätt din filterbubbla!

Skriv en kommentar

x