På 1970-talet nådde fackförbunden i Sverige några av sina största framgångar. Krav som tidigare varit reserverade till kollektivavtalsförhandlingar skrevs in i lagar och arbetstagares skydd på arbetsmarknaden stärktes väsentligt. Var det bara tidens anda som skapade förutsättningar för dessa lagar, eller finns det en annan förklaring? Hur kan vi använda fackförbundens historia för att hitta lösningar på de utmaningar som finns på dagens arbetsmarknad? 

För att förstå fackens tidigare framgångar och förutsättningar för dagens fackliga kamp måste vi börja med att titta närmare på tre grundpelare som de svenska fackförbundens verksamhet vilar på.  

  • Den svenska partsmodellen 

    Sverige är ett av få länder i världen där parterna på arbetsmarknaden, det vill säga arbetsgivarorganisationer och fackförbund, ensamma tar ansvar för villkoren på arbetsmarknaden utan inblandning av riksdag och regering. Det här kallas för den svenska partsmodellen och överenskommelserna mellan parterna kallas för kollektivavtal. 

  • Kollektivavtal

    Kollektivavtalet innehåller överenskommelser om exempelvis årlig lönerevision, tjänstepension, föräldrapenningtillägg, friskvårdsbidrag med mera. Avtalsförhandlingarna sker först på nationell nivå och närmar sig sedan arbetsplatsen förhandlingssteg för förhandlingssteg. Värdet på kollektivavtalet uppgår faktiskt i snitt till hela 18 – 20 % av din löns totala värde. 

  • Organisationsgrad

    Andelen av det totala antalet anställda på till exempel arbetsplatsen, i en bransch eller i landet som är fackligt anslutna kallas för organisationsgrad. På 1970-talet var det nästintill en självklarhet att vara medlem i facket och sett över lite längre tid var det också på 70-talet som organisationsgraden i Sverige peakade 

Har vi blivit mindre solidariska?  

Idag är tongångarna såväl som organisationsgraden en annan än under 70-talet, 2018 var endast 69 procent av arbetstagarna i Sverige fackligt anslutna. Den här utvecklingen gör att vi måste fråga oss om vi kommer kunna försvara de förmåner vi har förhandlat fram och samtidigt vinna nya segrar.  

Kollektivavtalen är utformade på så sätt att alla på arbetsplatsen omfattas av dem. Väldigt bra för arbetstagarnamen också grogrund för en farlig utveckling eftersom det gör det lätt att ta de förmåner som facken förhandlat fram i kollektivavtalen som självklarheter.  

Storleken spelar roll i förhandlingarna 

När organisationsgraden i princip var som högst nådde facket alltså några av de viktigaste framgångarna i modern historia, då skrevs bland annat lagen om anställningsskydd (LAS) och arbetsmiljölagen. Tack vare dessa lagar är alla arbetstagare i Sverige utlovade en god arbetsmiljö och skyddade mot att harva på i visstidsanställningar hos samma arbetsgivare år ut och år in. 

I varje förhandling, exempelvis om förmånerna i kollektivavtalen, som fackförbunden går in i kan medlemsantalet användas som hävstång. Om färre är med i facket finns det en överhängande risk att arbetsgivaren slutar respektera fackförbunden som förhandlingspartner. Och om dessa förhandlingar inte tas av facket behöver varje enskild medarbetare göra det själv.  

Att försvara och kommunicera värdet av fackens tidigare segrar och samtidigt ta oss an de utmaningar som finns på arbetsmarknaden idag, till exempel utbrändhet och osäkra anställningar, är troligen det viktigaste för fackföreningsrörelsens framtida existens. Och för det behövs du! Som medlem i ett fackförbund hjälper du inte bara dig själv, utan du bidrar alltså till att alla arbetstagare i Sverige kan få bättre villkor.


Läs också:

3 skäl att inte gå med i facket

Så funkar föräldraledighet – juristen förklarar

Vad är diskriminering?

Skriv en kommentar

x