Under de senaste åren har det varit mycket snack om en framväxande del av arbetsmarknaden som kallas för gig-ekonomin. Jag har tänkt att gå igenom vad den innebär och vad denna typ av korta och osäkra anställningar får för konsekvenser ur ett fackligt perspektiv.  

Vad är gig-ekonomin? 

Man kan dela in gig-ekonomin i två olika delar. 

Work-on-demandbrukar oftast innebära arbete inom service eller transport (leverera mat eller hjälpa till med hushållssysslor). Det enda som är digitalt är förmedlingen av arbetet.  

Crowd-workoutsourcade uppgifter som förmedlas via en webbplattform, med potentiell konkurrens med personer från hela världen. Oftare något mer komplicerade arbetsuppgifter.  

Appar designade för att hålla löner nere 

Jag har tänkt att främst fokusera på work-on-demand-typen. Där ingår appar som exempelvis Foodora eller Tip tap, där de som ska utföra jobbet ”budar” på att få tjänsten och där den som lägger det lägsta budet får uppdraget. Man behöver alltså trycka ned kostnaden på sitt eget arbete för att kunna få några uppdrag, vilket är en form av lönedumpning 

Lönedumpning innebär att arbetsgivaren försöker att få ner lönekostnaderna genom att anlita billigare arbetskraft. Ofta sker detta via utländsk arbetskraft som antingen inte har, eller inte kan ställa, samma lönekrav. 

Detta går emot en av grundbultarna i fackföreningsrörelsen – Det fackliga löftet. Detta löfte innebär att arbetstagarna går ihop och lovar varandra att inte arbeta för lägre lön eller sämre villkor än de som finns idag. Så länge detta löfte följs, kan alltså inte arbetsgivaren sänka lönerna och arbetstagarna får ett starkare förhandlingsläge.  

I slutändan kan det vara svårt att faktiskt tjäna pengar efter skatter, avgifter och betalning av transport till de olika gigen. 

Fritt men också osäkert 

Det kan låta väldigt lockande att inte ha någon chef och inte heller några fasta arbetstider. Att själv välja när och hur mycket du ska arbeta. 

Problemet är att konkurrensen om gigen är hård, det blir en väldigt osäker arbetssituation, när du helt och hållet saknar en trygghet i din anställning. Du har inget kontrakt och den lösa anställningsformen har också gjort att avsaknaden av kollektivavtal är väldigt hög jämfört med den övriga arbetsmarknaden.  

Företaget bakom appen tar ofta ut en avgift på det man tjänar på sina uppdrag, trots att de inte fungerar som en vanlig arbetsgivare. Man förväntas själv hålla koll på vilka skatter som ska betalas. Detta leder till att de flesta som gig-jobbar betalar fel mängd skatt, eller i vissa fall, betalar de ingen skatt alls. Skatteverket varnar för att detta kan leda till en ökande svart ekonomi.  

Som gig-jobbare behöver du också ofta själv ansvara för arbetsmiljö, pension, försäkringar och annat som arbetsgivaren i vanliga fall tar hand om. 

Hur påverkas arbetsmarknaden? 

Många framhåller att gig-jobben främst är tänkta som extraknäck, eller att de är ett bra sätt att komma in på arbetsmarknaden för dem som står långt ifrån den. Men i och med att apparna ökar i popularitet är det inte omöjligt att de kommer att konkurrera ut traditionella aktörer i vissa branscher, och att traditionella anställningar på så vis ersätts av gig-jobb. Att många ungas första kontakt med arbetsmarknaden sker genom gig-jobb gör också att otrygga anställningar dåliga villkor normaliseras i en högre grad och att facklig organisering blir svårare.  

Så på sikt kan gig-jobben komma att påverka arbetsmarknaden i högre grad än vad som tydligt går att förutse idag.  


Läs också:

Därför är otrygga jobb en dålig idé – både för dig och samhället

Anställningsavtal – Tre viktiga saker att kolla innan du skriver på

3 skäl att inte gå med i facket

Skriv en kommentar

x