Hur formar språket och våra val av ord verkligheten? Och mer specifikt; med vilka ord och vilket språk talar vi om kvinnor på flykt med erfarenhet av sexuellt våld? Och vad gör språket för bilden av dessa kvinnor? Det undersökte Astrid Warberg och hennes uppsatspartner Julia när de åkte till Amman i Jordanien för en fältstudie.  

Ville undersöka språket  

Syftet med vår fältstudie var att undersöka hur de som i sitt jobb möter kvinnor med erfarenhet av sexuellt våld pratar om dessa kvinnor och deras erfarenheter. Vår utgångspunkt var att vi som svenska socialarbetare kan lära oss mycket av Jordaniens arbete med flyktingar. Jordanien är ju ett av tre länder i världen som har tagit emot mest flyktingar de senaste åren. 

Lite om studien (för dig som är nyfiken på det akademiska) 

Som grund för vår studie utgick vi från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Ett sådant perspektiv menar att orden vi väljer att använda när vi beskriver vår verklighet också skapar vår verklighet. Så, eftersom vi båda är intresserade av hur språket formar och påverkar handlingar och beteenden ville vi undersöka hur människor som jobbar med att möta kvinnor på flykt i Jordanien talar om dessa kvinnor och deras erfarenheter av sexuellt våld.   

Med vår frågeställning, vår kunskap om Jordaniens flyktingmottagande och våra förhoppningar om vad vi kunde lära oss av detta reste vi till Amman i Jordanien. Där tog vi kontakt med personer som arbetar på kvinnorättsorganisationer med fokus på sexuellt våld och kvinnor på flykt.  

Undersökningen bytte snabbt skepnad 

Det tog inte lång tid innan vi märkte att vår undersökning skiftade fokus. Under våra intervjuer övergick berättelserna om kvinnliga flyktingars utsatthet ofta till att handla om alla kvinnor, inklusive de själva, som utsattes för ett strukturellt förtryck på grund av sitt kön. Så med grund i de samtal vi hade med kvinnorna som arbetar på kvinnorättsorganisationer i Amman kom vår uppsats att handla om hur dessa kvinnor talar om alla kvinnor, inklusive de som flytt från sitt hemland.   

Det råder en utbredd tystnadskultur  

Samtliga kvinnor som vi intervjuade uttryckte sig på ett feministiskt vis, och de också gav en ganska enhetlig bild av hur Jordanien som land är utformat på ett sätt som premierar män och underminerar kvinnor.  

Kvinnorna berättade hur de får skulden om till exempel en våldtäkt anmäls och hur rättsväsende ofta ställer sig på mannens sida – som kan hävda att kvinnan uppträdde på ett utmanande och inbjudande vis. Det här bidrar då till att sexuellt våld inte anmäls, vilket leder till en utbredd bild i samhället att sexuellt våld inte existerar. Dessutom är till exempel de övergrepp som sker inom äktenskapet inte kriminaliserade, så en kvinna som blir utsatt av sin man inte kan anmäla även om hon skulle våga.  

I skuggan av allt som #metoo lyft upp till ytan i Sverige var det särskilt intressant att diskutera dessa frågor om tystnadskultur, skuld och skam med våra intervjupersoner. I deras berättelser beskrev de ett klimat som inte tillåter kvinnor att stå upp och tala om sexuellt våld, och skulle de göra det så kan det leda till svåra konsekvenser, ibland med fara för sitt liv.  

Det skiljer sig från Sverige, men ändå inte 

Mycket av det kvinnorna i Jordanien berättade hade lika gärna kunnat ha sagts av en kvinna i Sverige. Under samtalen kunde vi se ett mönster av patriarkala strukturer som gick igen i det jordanska samhället på samma sätt som i Sverige. Även här i Sverige ser vi allt för ofta hur den utsatta kvinnan i ett våldtäktsmål blir misstrodd och ifrågasatt, samt får skulden för den manliga förövarens beteende.  

Det var en lika intressant som sorglig insikt att se hur diskrimineringen av kvinnor fungerar ungefär likadant i Jordanien som i Sverige, även om det kan ta sig uttryck på olika sätt. Det viktigaste vi tog med oss från resan var däremot den mobilisering och det motstånd vi såg bland kvinnorna vi intervjuade och den hoppingivande utvecklingen som sker.  

Astrid Warberg läste socionomprogrammet på Göteborgs universitet och blev tilldelad STs internationella stipendium för att genomföra en fältstudie.  


Läs också:

Kan menskoppar öka jämställdheten i Uganda?

Hur ser kvinnors situation ut på den indiska arbetsmarknaden?  

Tillsammans bryter vi tystnaden

Skriv en kommentar

x